Att vara tillsammans med en missbrukare!!!!
Under mina ungdoms år med en mamma som alkohist, blev det lätt för mig att se dom som hade problem och vilka som inte hade det. Den känslan sitter kvar än i dag, jag kan se när en människa har haft eller har ett problem alldra helst om dom försöker dölja det. Att vara barn till en missbrukare är tufft på många sett men även en erfarenhet som gör en stark och väldigt lyhörd, man ser dom olika tecknen väldigt tidigt man känner igen känslan, uttrycken bortförklaringarna.
En människa som haft ett långt missbruk bakom sig är av en egen sort dom människorna utger sig i ett annorlunda lugn och lever ett speciellt liv.
Många som hållit på med tex droger blir väldigt ofta behandlingsassistenter efter sitt egna missbruk, ett sett att hjälpa andra att komma vidare men även för dom själva att inte vilja gå tillbaka till det livet.
Jag har varit tillsammans med ett flertal missbrukare av olika slag när jag var ung, droger, tabletter tungt missbruk mm genom dom har jag lärt mig se en missbrukare på mils avstånd, man lär sig se på en annan människa att dom har eller haft ett missbruk, ofta försöker dom dölja det med något eller så när dom kommt så långt i sitt liv och sin behandling att dom accepterar sitt yttre för vad dom gjort det till och därefter vågar vissa att se mig jag har lyckas jag är en av dom som faktiskt har lyckas.
En av killarna jag var tillsammans med gick på starka droger i form av tabletter mest, men även kokain och ibland även LSD. Jag har aldrig provat droger själv men då som ung trodde jag att jag kunde hjälpa honom!
För när han inte va hög på något sett så va han världens mysigase kille på alla sett o viss men när han var hög som ett höghus då höll jag mig oftast borta.. jag visste att han inte var den snällaste då heller eftersom han suttit inne redan då för mordförsök på sin mamma...(han var då 24 år gammal)
Jag lärde känna hans mamma och hans bror vilka var två väldigt underbara människor. hans bror var på väg att bli jurist och hans mamma jobbade inom socialvården. Lite komiskt faktiskt att se just den familjen i det stora hela. T som jag kan kalla min pojkvän vill inte skriva ut hans namn eftersom jag vet att han fortfarande trots att han idag är helnykterist och varit drogfri i snart 14 år är jagad av folk som vill döda honom.
För att återgå till T´s familje träd..
Så är det lustigt att just han blev den han blev. Med en far som sjökapten uti europa en mamma som alltid funnits där och på senare år började jobba inom socialen och hjälpa barnfamiljer med jobbiga barn, hans yngre bror D läste på universitetet för att bli Advokat (idag är han det) så varför blev just T en sån tung missbrukare???
När jag kom in i hans liv bodde han på ett behandlingshem strax utanför Köping han hade en villkorlig dom på sig efter att han rånat och misshandlat 2 personer i en butik i Solna och även misshandlat en ung man på hemmet han bodde på innan. Detta hem som var ett slutet hem för tunga missbrukare.
Han hade i unga år hamnat i fel gäng som 16 åring åkte han dit första gången för rattfylla. Men ju äldre han blev ju tyngre blev hans missbruk, Idag vet han varför han började med droger men då när jag lärde känna honom va han inte riktigt lika klar på varför då menade han på att han inte fick den uppmärksamheten han kanske hade behövt som liten med en lillebror 3 år yngre som alltid sökte hans mors uppmärksamhet. Han gjorde revolt och började umgås med dom stora tuffa killarna som rökte och drack alkohol... Tufft vet du.. men senare gick sprit över till droger och ju mer droger det blev ju tyngre blev brotten han utförde för att få droger, han berättade för mig om en gång då han snodde sin mormors bil och sålde den bara för att få tag på pengar så han kunde köpa droger.
När jag började umgås med honom hade han varit helt drogfri o 9 månader och fått börja på komvux för att läsa upp sina betyg det var där vi träffades, jag märkte direkt att den där killen haft problem men han va så go och mysig att jag ville bara helt enkelt lära känna honom mer, vi umgicks ett bra tag utan droger men tror det tog 9 månader innan jag första gången upptäckte att han tog tabletter...
Vi var då på permiss i Sumpan där hans mamma o bror bodde, plus att hans pappa hade en lägenhet där som vi fick låna..
Det var också då första gången jag fick träffa hans "polare" dom tyckte ja va en söt liten donna, det skiljde ju 9 år på oss så det va kanske inte så konstigt men va dom egentligen mena var att henne kan vi nog få med in i träsket.
Men med tanke på min egna bakgrund drack jag väldigt sällan och därför blev det aldrig så att jag blev lurad in i något, redan då va jag en stark tjej som sa nej till allt va droger eller sprit som folk bjöd på ..
Detta var första gången jag fick se T i sitt rätta sinne, han och två kompisar kom hem sent på den natten o T var hög som ett höghus, jag låsades sova för jag tänkte ser han att jag inte bryr mig låter han mig vara och så blev det, han slängde ut sin polare med buller o bång och dan efter när vi skulle ta tåget hem mot Köping igen hade han sån ågren att han knappt sa ett ljud när vi väl va hemma igen skulle det lämnas pissprov på hemmet.
Jag tänkte att nu åker han dit. Men som erfaren drogmissbrukare hade han ju fixat en annan som pissa i hans mugg åt honom så det gick vägen, då började jag förstå hur illa det egentligen var med honom men ändå ville jag försöka hjälpa.
När personalen frågade hur helgen varit sa jag lugn o fin.
Men egentligen skulle jag nog redan då sagt som det var.
Men som jag sagt innan så när man umgås eller älskar en missbrukare tror man att man kan hjälpa dom genom att skydda deras fel om o om igen, jag började istället dra mig ifrån honom mer o mer och dom få gånger vi träffades va han så go o snäll och ångerfull mot mig att han flera gånger grät .
Han fick sen en längre permiss som skulle vara över jul och då ville han att jag skulle följa med honom hem till hans familj han lovade att han inte tagit nått sen sist vi va hemma och lovade att denna gång skulle det va helt nyktert och bra. Jag tyckte om honom så pass mycket fortfarande då att jag följde med,
vi åkte dit på Juldagen och stannade eller jag stannade i 3 dagar.
Första kvällen där va jätte mysig hans mamma hade lagat massor av god mat och hans bror o hans tjej va också med. Under kvällen märkte jag hur T pratade väldigt mycket i telefon och för varje gång blev han argare och argare. I efterhand vet jag nu att det var en av hans langare som ville ha betalt som ringde.
Den andra dagen skulle hans pappa komma hem, dom hade inte träffats på över 2 år och enligt T va han en hård nöt att knäcka.
T ville inte träffa honom ensam så vi skulle mötas hos hans mamma, dom hade separerat 5 år tidigare.
Det första jag märkte när taxin stannade utanför huset va att mamman i huset låste dörren till källare, hon log mot mig och sa att julklapparna är där nere.
Hans far var sjökapten en stor tjock man med mustach och svart grått hår, han såg inte direkt glad ut när han klev ur taxin och det va han inte heller han slog igen dörren på taxin med en smäll så att både jag o mamman hoppade till T gick ut i köket. När han kom in visade det sig att han var långt ifrån nykter och arg som ett bi,
T´s mamma sa åt mig att gå ut på altanen en stund o ta ett bloss, det va kallt ute men jag va så pass upprörd o rädd ärligt talat att jag stod som klistrad på altanen, inne i köket hördes skrik och det slogs i dörrar. Efer en stunds bråk kom hans mamma ut till mig med telefonen i högsta högg o sa ring polisen hon sa det tyst o gav mig en lapp med adressen dit där vi var.
Jag ringde polisen och berättade om vad som höll på att hända, T´s mamma stod i hallen o skrek åt dom att sluta T´s bror kom springade över tomten men mamma hade låst altandörren så han bara titta på mig och fråga vad är det som händer.
När polisen väl kom fick dom även kalla på ambulansen eftersom T´s pappa va så allvarligt skadad att han inte kunde resa sig upp självmant.
Polisen pratade med mamman och mig en stund efter att både T och pappan åkt därifrån.
Jag hade ju inte sett nått bara hört en massa skrik o slag.
Det visade sig att eftersom T´s pappa o T inte träffas på så länge berodde på att sist va det T som fick åka ambulans dom gick inte ihop dom va alltid som katt & hund aldra helst om pappas druckit när dom träffades,
T hamnade hos polisen och där efter blev han förflyttad till Kåken igen i 2 år för grov misshandel på sin far. Eftersom han redan hade en villkolig dom sen tidigare blev det snabba beslut.
Jag träffade inte T sen på 2½ år. Men hans mamma och jag hade kontakt en längre period. Det visade sig att den dom T hade villkorlig sen innan på missandel av sin mor va egentligen hans fars. Han hade gått emellan dom när dom bråka en gång och pappan sa till polisen att det va T som slog, mamman visste inte vem eftersom hon va medvetslös vid tillfället.
Nu har han fått den hjälp han behövde och hans far är död och begraven sen länge, han dog i en bilolycka då han körde på fyllan( inte hemma i Sverige).
Jag och T har haft kontakt lite då och då. Han är en av dom människorna som lyckas ta sig ur sitt missbruk och även blivit något därefter. Idag är han pappa åt 2 små underbara killar och skall snart anställa 2 till i hans egna firma. Snickare!!!!
Jag blir alltid lika glad när jag får mail från honom om hur han har det osv.... trotts att jag inte själv visse då att jag hälpte honom så säger han det i dag att jag va en sån tjej som han skulle dödat för hmm vet inte om det lät så bra men när jag kom in i hans liv förändrades något. Och T när du läser detta vet du att du förändrade även mitt liv.....