...att försöka förstå.......

Ibland är det väldigt svårt att förstå varför olika saker händer i ens liv... Att allt som händer har en mening är helt klart men att förstå är en annan.
Jag har nu hamnat i en situation som jag inte riktigt får grepp om själv och har faktiskt sökt hjälp för det men ändock för min del är det väl okej det är värre för dom runt mig..
Att kunna förstå hur saker känns inombord för en annan människa är omöjligt man kan ha förståelse men inte veta hur det känns... då för den som i detta fal är jag inte kunna förklara hur och varför gör inte saken speciellt lättare för dom runt mig..
Ena dan mår jag bra nästa dåligt jag är ständigt trött och egentligen inte kroppsligt utan psykiskt detta som håller på att komma upp till ytan är stort väldigt stort något som varit begravt och gömt i över 30 år... att acceptera det och förstå det är en sak för mig, och det känns ju jätte skönt att nu äntligen fått svar på varför jag levt som jag gjort varför jag och min nuvarande sambo haft dom problem vi haft har i alla år (13) egentligen ligger inte felet hos honom utan hos mig men att han inte förstått eller än förstår ligger helt hos honom... ibland händer saker vid helt fel tillfälle som nu... mitt i sommarn när vi har som absolut mest att göra på jobbet då pallar jag inte trycket, jag tappar fokus jag sover inte ordentligt och kroppen strejkar konstant.. jag borde nog vara sjukskriven och har nog behövt det sen i november när bägarn redan då va full... men saker hände så jag fick bita ihop och fortsätta tror ärligt att nu är det överfullt och jag har ingen plats kvar... energin är slut orken borta motivationen borta...
Jag försöker verkligen ta en dag i taget försöker tänka positivt tänka på mig själv först men det är svårt jätte svårt för omständigheterna runt mig gör att jag inte hinner andas ordentligt ja hinner inte få grepp... 
Tur i allt detta är mina vänner som orkar stå ut med mig och som stöttar mig i alla lägen.. 
Allt har sin gilla gång sägs det och det är nog väldigt sant man måste bara låte det för göra det också vissa saker går inte att stressa med och vissa saker tar längre tid än andra..
I mitt fall måste ja hitta tillbaka till fokus måste hitta orken igen... 
Men tar en dag i taget o har hoppet uppe att allt kommer bli bra....
 

Våldtäkt utnyttjad som barn .....

Ibland är man förundrad över hur kroppen minnen känslor fungerar...
Att som liten blivit utnyttjad sexuellt sätter sina spår för visa i tidig ålder för andra när man är äldre...
Som jag skrivit tidigare har jag själv blivit våldtagen som ung men även blivit utnyttjad sexuellt av män som väldigt ung...
Under hela min uppväxt har ja varit lite smått galen på både det ena o det andra sättet men just när det gäller sex har ja varit lite hämnings lös inte haft problem så men heller aldrig eller väldigt sällan kunnat njuta ... Det va bara något man skulle ha...
Killarna uppskattade mig nog mer än väl för det satt aldrig fast ja va alltid villig och sa sällan nej trots att många gånger mådde ja pyton efteråt och då förstod jag inte varför vilket ja idag gör ... Idag har minnen från min uppväxt kommit upp till ytan idag har lusten efter sex försvunnit och idag förstår jag varför jag varit som jag varit varför jag levt på min kropp för det va ju så man skulle göra.. Inget konstigt med det...
Men sen att känslan många gånger varit konstig oförståelig och otäck det har jag inte förstått ...
Att börja rota i sin historia är både bra och dåligt i mitt fall är det nog jätte bra för min framtid att äntligen kunna få börja om hitta det jag själv gillar säga nej till det som känns fel eftersom ja nu vet vad som gör det hela så fel... Inte det lättaste att få ens partner att förstå hur det känns och varför saker förändrats men förhoppningsvis kommer allt bli bra igen...
Många tror jag är en väldigt utmanande och orädd kvinna men om ärligheten skall prata har allt jag varit med om gjort mig blyg o rädd ... Rädd för hur det skall kännas rädd för vad jag vill o tror jag gillar en svår balansgång att gå på men äntligen förstår jag varför äntligen jan jag göra mig fri från dessa demoner som härjat i mitt liv väldigt länge...
Kommer aldrig kunna förlåta eller förstå hur en vuxen man eller flera vuxna män kan finna intresse i att pilla och få njutning av ett barn det är för mig obegripligt men väldigt vanligt tyvärr...
Önskar att jag hade förstått och sett allt detta jag ser o förstår idag tidigare men visa saker lyckas man dölja djupt man lyckas leva med dom utan att förstå...
Idag vet jag vad som är rätt och fel och förstår varför jag reagerar och har reagerat som jag gjort i alla år..
Äntligen är jag fri äntligen får jag chansen till njutning på en annan nivå på ett annat sett än tidigare... Det får ta den tid det tar och jag vet att jag en dag kommer få komma till sjunde himmelen ........❤
Dax för denna Donna att göra sig klar för en dags jobb...

När flykten blir verklighet...

Som jag tidigare skrivit har jag flyt i nästan hela mitt liv, aldrig varit riktigt ärlig mot mig själv och därför inte heller mot andra i min närhet.
När jag blev mamma för 12 år sen vaknade en del av mig upp, jag som egentligen aldrig ville ha barn jag var rädd att misslyckas va rädd att bli lik min mamma.. Nog för att min mamma älskade mig och mina bröder mer än något annat va en uppväxt med henne svår.. 
Man lärde sig leva i en lögn leva i en osäkerhet allt va verkligen inte svart och vitt.... Ja lärde mig tidigt att ljuga om vem ja var och utåt sett såg egentligen ingen hur illa det var...
Jag började tidigt att fly letade efter olika saker att gömma mig bakom va det inte män va det jobb....
Idag är det så skönt att se att jag inte blev som min mamma ja valde en egen väg det har funnits många hinner på min väg för att komma hit jag är i dag men trots det är jag stolt över att vara den jag är idag och väldigt stolt över min underbara son... 
Man ska inte tänka på vad som skulle kunna hänt men om man inte ställer sig frågan ibland får man aldrig svar på att de man gör nu är det rätta... Varje hinner jag stöt på hinder mitt liv har skapat den jag idag är vissa saker har legat djupt döljda och börjar nu komma upp till ytan ja har både tagit hjälp för att reda ut dom men även behandlat dom på egen hand på bästa möjliga sett... Det finns mycket kvar men det härliga är att jag är på god väg att leva ett liv utan flygter utan att gömma mig och det är en sån skön frihetskänsla ...
små steg framåt är mitt bästa tips till er som behöver ta er ur erat förflutna ... Vissa saker kommer aldrig förändras men ditt tankesett kan göra det... Ha nu en underbar måndag det tänker ja ha ❤

Skenet bedrar ....

Dagens tanke!!
Detta är en tung tanke men en väldigt nära och sann sådan....
Skenet kan bedra heter det ju och så är det ofta vissa människor lever i ett mörker men utåt är dom ljusa, positiva och verkar ha båda fötterna på jorden... Men dom är inte alltid så starka och positiva som det ser ut dom lever bakom en massa masker bakom ett skydd att våga vissa sitt rätta jag .. Jag har personligen levt bakom många masker vissa har jag inte vetat om och vissa har jag självmant satt dit... Men en mask som jag själv satt dit är väldigt svår att handskas med den har funnit där i så många år och jag har inte tillåtit mig själv att ta av den för min egen rädslas skull..
Men nu är den borta nu är sanningen helt framme och varje dag som går är en process att ta nästa steg... Det är tufft och väldigt svårt.. Har man inte råkat ut för det själv vet man inte hur känslan rädslan och hemskheten känns! Och kunna förklara den är ännu svårare.. Men ja vet att jag en dag kommer ta det stora steget för ja är inte längre rädd men jag är otroligt försiktig... Tänk på att bakom varje människa finns en historia det finns en berättelse och anledning till varför dom är som dom är och döm dom inte innan du vet hela historien ... Att våga erkänna för sig själv att det är inte ditt fel det som hänt dig och att acceptera att det är okej att må som du gör pga av det är bara det ett stort steg.. Våga lita på att du klarar att ta steget ut våga känna kärlek igen våga sätta gränser för vad som passar dig..
Jag vet att pga dom masker ja redan då satt på mig blev jag ett lätt byte men oas det är felet
gjort av honom och inte mig och det vet jag idag men det har tagit lång tid för mig att erkänna det ...
Ja jag blev våldtagen som ung och tanken att det faktiskt hänt och gjort mig till den jag varit/är är tung... Men nu är jag fri demonerna är borta och varje dag är ett steg i rätt riktning till ett liv fyllt av kärlek och värme äkta sann trygghet utan masker och utan spel ....
Tänk tanken nästa gång du möter någon att skenet kan bedra ....

Att våga....

....
Alla har vi dagar vi undrar va som kommer härnäst va har livet att ge oss , vissa är rädda för framtiden andra går framåt med glädje, ja har nog varit rädd för framtiden många gånger när man levt i en ständig flykt levt i en lögn har man alltid en rädsla för sanningen att den skall komma i kapp att den skall förstöra det man byggt upp inför allt och alla ...
Tyvärr fastnar många i flykten i lögnen dom lyckas överlista sanningen om och om igen trots att många runt dem vet att dom lever i en lögn så sägs inget ingen vågar berätta ingen vill ta tag i deras problem ... Så levde min mamma i en ständig lögn och en ständig flykt från sanningen.. Vi som stod henne närmast blev en del av lögnen och fick leva den med henne trots att många av oss visste sanningen bakom... Hennes liv va nog tufft att alltid leva i en lögn aldrig våga vissa vem hon egentligen kunde vara.. Ständigt jaga efter bekräftelse från alla runt henne.. Jag känner så väl igen mig själv i henne men som sagt ja har valt en annan väg nu innan det blev försent ...

Ja själv lärde mig på så vis att fly är en lättare väg att leva på kort sikt en att ta tag i det verkliga det låter kanske konstigt att man går totalt samma väg man lärde sig att den är så fel... Men vissa saker tar man lärdom av sina föräldrar om och vissa saker tar man efter... Nu snart 40 år senare vet ja att min flykt är över ja behöver inte fly jag kan leva i sanningens tecken kan stå rak i ryggen och le mot framtiden... Är inte rädd för vad som komma skall för det är jag som jan och vågar besluta min framtid,,, den är stark den är sann och livet är härligt...
Ha en underbar dag i solen ... Det tänker ja ha

15 år sen .......

..
Snart är dagen här som började min förändring i mitt liv att det är 15 år sen är overkligt men sant .. Den dagen hon valde att gå vidare tidigare än bestämt och den dagen som förändrade mitt liv... Då ja sakta kunde börja klä av mig mina masker och mina beteenden ja så hårt med duktigt lärde mig att leva med... Idag är ja naken kan man säga idag har ja ingen mask kvar som ja behöver gömma mig bakom idag är jag stolt över mig själv o det liv jag valt att leva... Varje dag fylld med lycka och glädje varje dag är ett nytt spännande äventyr man vet aldrig vad som kommer hända men en sak vet man och det är att vara positiv ha en harmoni känna sig trygg i dig själv gör att inget känns o omöjligt 😄 ha en underbar dag

lycklig-olycklig

Att skriva ner listor på saker som gör en lycklig kan bli hur lång som helst men en lista med saker som gör en olycklig kan också bli lång men aldrig lika lång som den lyckliga så enkelt är det... Listan över saker som gör dig olycklig ska egentligen inte finnas men visst krig, svält, mord osv finns ju på den och kommer alltid tyvärr finnas där men dom nära och personliga sakerna som gör dig olycklig skall plockas bort ur ditt liv en efter en och låt den lyckliga listan få regera och vara din guide genom livet ..... Ha nu en underbar onsdag gör det absolut bästa av just din dag det tänker ja göra......

Att fly.....


Att fly är något jag blivit duktig på .... Flytt i 39 år från att vara mig själv från att stanna upp o andas.. Mitt liv har präglas av att få bekräftelse att ja är något eller någon för någon aldrig känt mig tillräcklig ...
Som liten försökte ja alltid vara duktig på något rita, sjunga , va snygg smal alltid se bra ut inför andra... Vågade inte ens gå ut med soporna utan att ha håret snyggt uppsatt eller vara i ordning gjord.... Tyvärr är det något min mamma rätt snabbt lärde mig, dölja sanningen utåt ingen fick veta hur illa det egentligen va och tyvärr visste inte många det heller vi båda både jag o min mamma spelade spelet väldigt bra båda flydde från sanning o verklighet... Mamma lyckades aldrig få sin bekräftelse tillgodo gjord under sitt 50 åriga liv och jag kan idag förstå varför .... Hon accepterade aldrig sig själv för den hon va hon kämpade hårdare än någon annan ja känt eller känner med sina demoner att bli älskad och förstådd ... Ja började väldigt tidigt min sexuella bana i livet som 12 år gammal där ja fick bekräftelse att ja vågade göra saker ingen annan tjej i min ålder vågade männen va ofta äldre och gav mig precis det jag trodde då va vad jag behövde ... Idag vet jag att ja tillät mig bli utnyttjad på fel sett många gånger blev deras lilla vackra docka som va en gudinna i sängkammarn och alltid vacker att se på ... Vågade aldrig pratat om hur mitt liv egentligen såg ut utan pengar utan mat egentligen knappt ett hem ibland men det syntes aldrig utanpå... Vissa kom mig nära och fick se verkligheten under ytan vissa stannade kvar andra la bena på ryggen o sprang ... Men aldrig under hela min ungdom kände ja mig tillräcklig att ja dög att ja va värd bättre än så... Det har ju avspelat sig nu i hela mitt liv och därigenom har ja flytt ... Flytt från den ena mannen till den andra sökt efter nya spännande män hela tiden aldrig nöjt mig med att bli älskad fullt av en man utan hela tiden flytt in i något nytt.....
Ända fram till för ett par år sen ungefär när ja blev sjuk och inte längre kunde leva på min kropp inte längre kunde locka män med min skönhet de var nog då jag började tappa fotfästet och började komma till insikt att ja alltid flytt från vem ja egentligen
....
Fortsättning följer nu dax för jobb ett tag......

Att acceptera en själv o sina demoner ....

Alla har vi olika bakgrund att stå på... vissa vägar är väldigt raka vissa är krokiga, ja har själv åkt i diket många gånger på min allför krokiga väg genom livet... många gånger har jag tagit mig upp själv andra gånger har jag haft hjälp från oftast fel håll..

Jag har flytt i hela mitt liv har det inte varit från mina relationer har det varit min kropp mitt jobb mitt liv i helhet aldrig riktigt vetat vad eller hur jag vill att mitt liv skulle se ut!

Många gånger har jag känt mig stark och känt att nu är jag på väg åt rätt håll trots att vägen varit både hal och krokig så har ja stått kvar med båda bena en längre tid o känt mig duktig till det en dag börjat regna då har jag glidit av vägen med en smäll och fått lov att börja om, Det skyddsnät många människor får bygga upp runt sig som barn fick jag aldrig och nu på senare år är det väldigt svårt att förlita sig på att det man bygger upp håller....

Att hitta dom rätta byggstenarna är början till att få en stabil grund en stark plan att stå på och nu äntligen 39 år senare känner jag att jag börjar se en ljusning i mitt liv, motgångar gör ens själ sägs det, men utan en själ kan man inte komma någonstans man måste förena kropp hjärta o själ i ett för att få kraften att hitta rätt i livets väg...

Jag har låtit andra ratta den bil jag kört genom livet med alldeles för mycket, därför tar ja nu och hoppar ur bilen och ställer mig bredvid...

Tar ett steg tillbaka och går på min väg istället ensam. "Ensam är stark" och genom att komma till insikt att vissa saker måste man göra ensam och vissa saker kan man inte hitta svaret på själv utan behöver hjälp utifrån...

Den vägskälet har ja nu kommit till och sökt mig den hjälp jag behöver för att sluta fly att acceptera mig för den jag är och få förståelse till varför mitt liv varit en flygt i 38 år.....

Fortsättning följer nu måste ja jobba lite också

Gott Nytt År

Efter ett år med mycket motgångar och stor sorg.... Skall ja se till att år 2013 är och blir ett år fyllt av harmoni glädje och livslust... Ett år med utmaningar ja skall besegra ur som lycklig ,möten som ger mig kraft o glädje, låta kropp och själ finna sitt rätta jag ... Lägga historien bakom mig det förflutna skall få stanna där och framtiden hälsas välkommen med öppna armar i positiv anda... Bena ut alla negativa trådar så mitt trassel blir ett fint garn med en historia att kunna se på med ro... Många saker som hänt under detta år har tagit hårt på mig både psykiskt och framför allt fysiskt när psyket inte klarar av att tala om för kroppen vad som borde göras just då när det är tufft gör att till sist säger kroppen upp sig... Våra kroppar har en inbyggd spärr att när det inte går att tänja mer på gränsen lägger den av att fungera den slutar lyssna den slutar göra saker som i slutändan skadar den... Psyket är oftast den som får och har sista ordet oas om kroppen sagt upp sig... Det man känner inombords är tyvärr det sista man kan ha kontroll över låter man det inte få sin tid utan skjuter bort känslan om o om igen kommer den tillsist ta en annan väg att få sin vilja igenom.. Utbrändhet är bland annat en sån väg, att bli deprimerad är en annan , att bli o vara ständigt sjuk är en tredje väg ., alla dessa vägar är ens egna psykes sätt att få stopp på hur illa den tycker man beter sig i olika sammanhang... Att vi inte stannar upp tidigare o lyssnar på vad kropp och själ verkligen vill utan blundar kör på och hoppas det löser sig till slut.... Jag är ett levande exempel på just de att blunda... Har blundar skjutit bort saker som hänt i mitt liv för att hoppas det löser sig ändå ,tyvärr har ja oxå nu den hårda vägen fått känna att det inte fungerar så.. Min kropp började säga ifrån för flera år sen men lyssnade ja?? Nä nu får ja lida hårt för det och det kommer ta ett bra tag innan dom hittar balans igen när pusselbitarna fått hamna rätt igen och när själen känner harmoni i sitt liv tillsammans med mig och min kropp.... Jag hoppas och skall göra mitt bästa för att komma till ro detta år som nu står i dörren ... Gott slut 2012 och gott nytt 2013 med allt va det kommer att ha att ge ......❤❤❤❤❤

Robot eller inte robot !!!!

Att slå av allt o bli en robot går inte så bra vilket ja visste men man måste ju prova... Snart snart får ja andas känna lugn o få tillbaka kraft som just nu är helt bort blåst ... Att försöka hindra ens känslor att komma upp till ytan är en konst, man lever i en värld där saker förväntas av en,saker som händer runt omkring som man måste behandla för va det är! Men med sorg o ensamhet otrygghet rädsla i grund är alla händelser svåra att handskas med! Man ser saker ur fel vinkel svarar lätt på fel sett man vill bara att det skall försvinna så man får vara ifred, så man får tid att läka tid att känna tid att reda ut alla känslor för vad dom är... Inte dölja eller gömma sig bakom någon mask bara för att allt runt omkring en skulle må bättre av det, hur mår då jag?? Jo sämre varje motgång eller händelse blir då till en utmaning av negativt slag.. Man slås ner mer o längre ner fortare varje steg man lyckas ta framåt lyckas motgången ta en 3 steg tillbaka om man inte står kvar vid att sakta låta sin kropp hjärta hjärna o själ samarbeta hur tufft det än är... Ja är stark men i en svag kropp.. Kroppen o hjärtat och själen är just nu inte på samma nivå.. Kroppen kräver mer än vad hjärtat o själ kan ge.. Men snart finns tiden att hitta harmonin snart finns orken att låta alla delar få son rätta tid att hitta tillbaka o bli starka gemensamt !!!!

Att förlora någon man älskat över allt annat....

Att förlora någon man älskat över allt annat ja det är precis vad som hänt mig nu...
Det har hänt massor nu denna höst o vinter saker som tagit mycket energi saker ja inte kunnat rå på ....
Att förlora en nära släkting som i mitt fall både min morfar och mormor i samma veva bara 3 veckor emellan är tufft och hårt svårt att ta in..

Morfar hade ju varit sjuk en längre tid och mått väldigt dåligt sista tiden haft ont och led så när min morbror ringde och talade om att han fått somna in va det en lättnad en frihets känsla att det va bäst så för honom...

Min mormor däremot det va bara en sorg hon har alltid varit mitt allt min klippa den som alltid funnits där. Hon va min inspiration mitt bollplank som en extra mamma!!

Som många som läst min blogg vet dog ju min mamma för 14 år sen och när hon dog föll en stor tung sten bort från mina axlar ja blev fri slapp all oro slapp rädslan av vad som händer nästa gång...

Men nu när mormor gick bort lite för fort man hann inte reagera det vart bara för mycket... Så just nu är det lite kaos i mitt liv ja är svag o känner mig ensam.... Hon va min underbara fantastiska mormor som alltid fanns där ...
Morfar va lättare att acceptera han hade ju varit sjuk så länge o led mest av sin sista tid i livet.. Men när mormor åkte in o blev kvar o bara blev sämre och sämre kändes allt hopplöst... Jag vet i mitt hjärta att när hon förstod att hon inte skulle bli bättre eftersom medicinen inte hjälpte som den skulle ha gjort då la Hon ner, hon ville inte att vi som älskade henne skulle behöva lida oroa oss mer än så, hon hade sett hur min morbror allra helst åkt till sin far flera gånger i veckan fixat och donat med hemmet där han låg hur det tagit på honom och hon ville inte att jag skulle oroa mig mer att jag skulle hålla på att åka fram och tillbaka för att hjälpa henne vilket ja gladeligen gjorde men hon ville inte utsätta oss för mer därför la hon ner och det gick fort för fort... Dagen innan min morfars begravning somnade hon in! Vilket gjorde att morfars minne blev lite borttappat man hade hela tiden tanken att snart är vi här igen för mormor alla saker som måste tas om hand om lägenheten skall tömmas alla papper allt med begravningarna allt sånt satt på ens näthinna under hans sista stund i kyrkan jätte jobbigt och svårt att ta till sig alla känslor alla intryck...
Sen få en stunds vila i allt o bara få sörja o känna sig ledsen fanns inte då va det bara att köra på tömma lägenheten fixa inför mormors begravning vilken va tuff jätte jobbig då kom även känslor fram som egentligen va till morfar som blivit lite bort glömd i allt...

Nu så här i efterhand när man fått lite distans då börjar känslorna komma upp till ytan sorgen och saknaden blir stor och allt runt en blir ett kaos man mår illa är arg trött irriterad söker tröst och trygghet i fel famn ... Man är vilse och förlorar begrepp om sig själv sina känslor vart man står vad man vill hur man känner ... Mycket kommer upp till utan när ens trygghet försvinner när ens kärna inte finns när man står där ensam... Men hjälp finns och hjälpen har sökts så hoppets låga lyser svagt igen och allt kommer bli bra man måste nog bara låta tiden läka såren och batterierna måste få full laddas om... Snart så .....

Kommer alltid ha dig nära mitt hjärta och alltid minnas dig för den du var den du lärde mig att vara älskar dig för alltid min kära saknade mormor

Boken!!!!

Jag brukar sällan köpa böcker o sällan läsa böcker men ibland händer det att ja köper nån men idag såg jag en bok som ja inte kunde låta bli nästan otäckt men den heter " ja skulle aldrig ljuga för dig" skriven av Moa Herngren framsidan är egentligen inte den som ja fastna för ja vände på boken och läste lite på baksidan " vad gör man när man inte vet vem man är längre? När ens existens bara definieras av vilken relation man har till människorna runt omkring en ? När man helt har tappat bort sig själv på vägen ?? Lite otäckt att hitta den boken just idag!! Men som min nära kära vän skrev till mig " när eleven är redo kommer läraren" ja börjar verkligen tro på det... Så nu tänker ja läsa boken .....

Nära att tappa fotfästet

Ibland behöver man hjälp att hitta fokus.. Just idag ser mitt liv ut så att jag har kommit till insikt att jag inte klarar mig ur detta utan hjälp! Håller på att tappa fotfästet har förlorat förrycker som jag stått på. Min inre styrka har fått sig en rejäl törn och alldeles förrycker har hänt som ja inte själv kan sortera ut vad som är viktigt vart ja skall börja hur ha skall bemöta alla känslor alla tankar .

Jag har nog alltid setts som stark o hjälpt många runt mig i olika situationer men många gånger har jag sett mig själv i deras situation och utifrån det kunna hjälpt dom. Men nu sitter jag själv i en situation som jag känner mig trängd och vilse i en situation som tar död på all min energi. Tar en dag i taget mer går inte slår tyvärr bort mycket för orken inte finns men försöker ta en sak i taget. Små ting som får mig att kunna andas som får mig att må lite bättre men det går sakta och varje motgång ja mött sista tiden har gjort mig svagare än ja någonsin varit! Tufft att erkänna att man inte är så stark som många tror. Att jag nu sökt hjälp gör att jag ser ett hopp att allt kommer bli bra till slut men sen hur det kommer bli är frågan...., nu måste jag till jobbet skriver nog mer ikväll tack till alla er som stöttar mig och finns där .....

Otrohetens dolda sida...

Att vara otrogen ja vart går gränsen???

Jag kan bara se till mig själv och mina tidigare flykter i mitt liv att söka bekräftelse, söka uppmärksamheten,
få uppmärksamhet få pirret man saknar, tyvärr är det allt det är en flykt från något man inte har i den relation man är i...
Jag har lärt mig att man sårar både andra och den man sårar mest i att vara otrogen är sig själv.. jag har varit otrogen många gånger i mitt liv och har genom detta lärt mig att gräset är inte grönare trots att det verkar så just då, man sårar andra och den känslan är nog tuff att bära med sig lika väl som man sårar sig själv mest att ljuga för sig själv och tro att detta är bra detta är rätt det är som att önska sig miljonen på lottot dagen efter, man kan inte fly undan man kan inte tro att känslor druknar dom kommer upp till ytan en dag och är då ännu hårdare att ta hand om...

Att reda ut vart man står i en relation kan ta månader det kan även ta år, älskar man en annan människa full så finns det alltid lösningar på problemen men sen om lösningen blir att man fortsätter tillsammans eller isär är alltid frågan men man måste våga prova...

Den relation jag själv sitter i just nu har haft och har fortfarande sina problem men så länge kommunikationen är öppen finns ju chansen att våga låta se vad som händer där...

Jag har lärt mig under åren att bygga upp ett förhållande på en lögn är dödsdömt från dag 1... sanningen kommer alltid fram förr eller senare och har man då inte rent mjöl i påsen från början lär den degen inte hålla ihop i slutet.. man måste lära sig älska sig själv innan man kan älska någon annan, ljuger man om vad man känner innerst inne för sig själv blir resan bara hårdare och hårdare... ibland måste man stanna upp och känna efter innan det är försent.

Många jag känner har hållit i hop i sin relation för barnens skull vilket oxå är en väldigt dum anledning barn känner mer än vad vi vuxna nånsin kan tro.. irritationer mellan paren känns i luften i hjärtat dom ser känner och hör mer än vad vi tror och när det väl kommer upp till ytan varför man lever tillsammans så sårar man ju sig själv och sina barn i och med att man levt en lögn.. alla förstår inte vad jag menar många gånger att va då leva i en lögn men just det att inte stå för vad man ENSAM själv känner innerst inne är att indirekt ljuga för sig själv och då blir ens liv en lögn...

man måste i alla lägen vara säker på sig själv vart man själv står och sen vissa och tala om för sin partner att så här känner jag så här vill ja ha en relation..
men att vara så stark ensam i en relation ställer till det om den ena är stark och den andra är svag tycker man ju att den andras styrka borde hjälpa den andras svaghet... men så enkelt fungerar det inte den svaga drar ofta ner den starka till en lägre nivå dom som är tillräckligt starka går oftast därifrån innan det går så långt men många tar sin styrka och försöker hjälpa den svaga...

Tyvärr handlar otrohet om så mycket mer än att bara hoppa i säng med en annan, man kan känna lust för en annan känna trygghet i en annan luta sig till en annan av olika anledningar resultatet är dock att om man inte är stark mot sig själv älskar sig själv inte tycker man får bekräftelse av sin partner då söker man... man kan finna den i andra saker en en annan människa men väldigt ofta är det genom en annan man eller kvinna en den man lever med som man hittar just det där man letar efter...

Men om man börjar leta efter det hos någon annan är det nog dax att fundera på varför du är kvar hos den du redan har, varför är ni ett par? varför stannar du kvar om du inte får det du vill ha?
det spelar ingen roll hur många ursäkter du kommer fram till.... det enda rätta att fråga sig är
Vad vill jag!

Ingen annan kan bestämma över dina känslor eller över vad som känns rätt eller fel för just dig..
Jag kan bara gå till mig själv, jag är en väldigt öppen glad o positiv person men en ganska galen o låg humor ibland, jag blir lätt misstolkad av män som tror jag mernar allvar i mina tokigheter men dom som lär känna mig mer lär också känna en person som kan ge väldigt mycket av sig själv utan att gå över gränsen... jag vet med erfarenhet att så länge man är öppen o ärlig mot sig själv och sin partner kan man faktiskt gå väldigt långt i fantasins värld utan att det sårar eller skadar en annan människa...

Det kan till och med gynna det förhållandet man lever i att få leka av sig fantisera drömma utan krav utan regler utan bara för att man vill känna.. så länge båda står på samma plan!

Jag har alltid haft mer kill kompisar en tjejkompisar vilket också lätt till att det pratas... men något jag lärt mig mer åren är att låt dom prata så länge du själv vet vad som är sant och även din partner och det är okej så låt dom hålla på... jag är inte rädd för att det skall snackas om mig för jag vet att det görs det, men eftersom jag nu är så medveten om det så blir det enkelt, jag utsätter inte mina nära o kära för problem utan är ärlig och rak därför blir det aldrig problem av det hela...

Många ser nog otrohet som ett svek i en relation och det kan jag hålla med om men vem sviker man egentligen? själv själv eller sin partner?
Jag ser det som att går det så långt att man finner njutning får känslor och slutar känna för sin partner då är gränsen nåd, men om man tilllåter sig att jaga innan man avslutat sin nuvarande relation då är man ute på tunn is för den man sårar är inte sin partner utan sig själv... Det är bättre då att avsluta det man har o börja jaga, inser man sen att jakten vart misslyckad då har man ju ingen annan att förklara sin missjakt för utom sig själv dom runt om kring är ju oskyldiga o redan medvetna....

längre sen

Nu va det länge,sen ja skrev något här har massor ja vill berätta o dela med mig av det har hänt så oroligt mycket det sista året! Tiden har inte funnits för mig att sätta mig själv först att prioritera vad som är viktigt för mig... Men nu känner ja att det är dax igen .. Efter att ha gått tillbaka till att inte lyssna på min kropp o hjärta har jag mått väldig dåligt en längre tid tillåtit mig att må dåligt över saker ja till största del orsakat själv men för 3 veckor sen kom det över mig att det är slut nu Tessan slut på att må dåligt slut på att inte orka, man har bara ett liv en kropp och allt som händer i ens liv har man möjlighet att ta ställning till vilket ja nu gjort... Kommer komma mer inlägg nu om allt jag vill dela med mig om bla att förlora någon man älskat hela sitt liv. Sorgen... Saknaden... Och om återföreningen med min lillebror ... Gamla kärlek rostar aldrig mm ... Ha tålamod vänner !!

Kärlek,sex,förhållanden.......

Att vara ihop med någon och att älska en annan människa i en relation handlar om att hitta balans..
Jag har haft många förhållanden i mitt liv där det alltid funnits kärlek, sex o problem..
Att ha ett förhållande endast baserat på ett bra sexliv går inte att hålla ihop i längden.
Likadant är det att ha en relation utan sexliv...
Man måste hitta balansen...
Man kan ge kärlek på olika sett i ett förhållande men hur man än gör så handlar det hela tiden om balans
man kan inte alltid vara glad kåt o lycklig i ett förhållande men för att bli nått av dom måste man få lite glöd..
Kärlek är som en blomma den måste vattnas den måste tas om hand om annars dör den så enkelt är det.
Sen är det jätte viktigt att förstå sig på den andre man har en relation med.
Vi alla människor är oika tänker olika känner olika ser på saker olika men ändå finns det mycket man kan se lika på, som tex hur man ska ha det i en relation till någon man älskar. Där säger många jag pratat med om att " ja men man måste ju ha förståelse, man måste se den andras behov i sina egna och man måste vissa respekt" ja visst låter det kanon men hur man får det så är lite svårara...
Att kunna känna den andras känslor det är riktig kärlek i mina ögon, kunna förstå utan ord kunna känna utan beröring kunna ge utan att behöva ha tillbaka utan det man ger är lika mycket nått man då får tillbaka.........

fortsättning följer.....

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

Julen är en härlig tid, glada barn o mycket mys...
Finns även en baksida med julen men den skriver jag om senare.... nu vill jag bara önska alla mina läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år..

Vänner är som kreditkort man måste sätta in för att kunna ta ut del 1...

Det finns olika typer av vänner.
Vänner man älskar vänner man aldrig vill förlora vänner man har men sällan ser.....

En vän kan vara en som man alltid vet finns där oavsett vad du gör och vad du säger, en vän skall vara ärlig och våga säga vad dom verkligen tycker utan att vara rädda för reaktioner.
En vän är någon som tror på dig, någon som vet att du finns där oavsett.

Jag har haft många vänner men som jag berättat innan så har jag utnyttjat många i mitt liv för min egna vinnings skull.
Men jag har nog mest utnyttjats själv för min snällhet, när jag var ung köpte jag mina "vänner", dom fick massor med saker, jag ställde alltid upp fanns alltid där med en hjälpande hand, men jag fick sällan något tillbaka. jag ville att "mina vänner" skulle tycka om mig. Jag försökte vara någon som passade in i olika sammanhang försökte va duktig... Men tyvärr så sårade jag nog mer människor runt mig än vad jag då insåg, eftersom jag inte var mig själv utan försökte vara någon som passade in så blev många "vänner" inte vänner för livet.. jag har några nära vänner som funnits i mitt liv en längre tid vissa känner mig väl medans andra fått lära känna mig på nytt med åren som gått.. jag har förändrats och fått erfarenheter som jag tagit nytta av när det gäller att skaffa nya vänner.
Idag jag helt andra saker hos mina vänner än vad jag gjorde som ung... Idag ger jag lika mycket som jag får, jag vissar vad jag känner och tycker jag säger vad jag tycker och tänker vilket mina nära vet idag...
Aldrig mer tänker jag bli utnyttjad för min snällhet, för snäll kan jag vara ändå men vara dumt snäll och inte få tillbaka nått utan bara ge det finns inte längre.... Man måste vara lyhörd mot sina vänner behöver dom vara ifrad lämna dom då ifred, behöver dom hjälp så hjälp dom om du kan... men utnyttja aldrig en vän för din egna vinnings skull det sårar bara dig själv i längden. Jag har blivit utnyttjad på flera plan inte bara via vänner utan även av män i hela mitt liv pga att jag varit för snäll och blind att jag inte sett vad dom gjort mot mig utan bara accepterat att det är så det är...

Idag accepterar jag inte att någon skulle utnyttja mig så, vare sig det är menat eller inte. jag är stark och idag visar jag öppet för mina vänner vem jag verkligen är, vissa kanske blir rädda för min öppenhet andra älskar den, jag vissa gärna mina vänner att jag gillar dom på olika sett... vissa betyder mer än andra och vissa får mer av mig än andra men fortfarande ger jag inte mer än vad jag får.... nu ska jag försöka sova lite men detta ämne kommer jag skriva mer om för det är stort... ha det gott
Ett inlägg från min FB sida
så här ser jag på vänskap och kärlek!!!!

Det du ser är inte alltid det som är.
Våga visa, våga känna, våga lita, våga tro,
Förlora aldrig hoppet och ta vardagen med ro..
Ge mig din hand och jag håller i dig när det blåser
 om du låter mig vila på din axel när jag gråter...

Att älska en annan människa del3

Ibland stannar jag upp och känner efter hur det egentligen känns... en sak jag lärt mig med åren är att våga vara ärlig mot sig själv och andra våga känna och våga säga i från...Jag är en väldigt snäll person ibland för snäll men en sak jag inte är längre det är dumsnäll! Jag tillåter inte vad som helst längre jag vågar vissa mina gränser vågar säga till när jag tycker saker och ting är fel...

Jag har inte alltid varit sån, jag har sväljt mycke skit från dom jag älskat både från min familj men också från dom män som funnits i mitt liv... Jag har accepterat att dom utnyttjat min snällhet pga att jag trot att jag får ju nått tillbaka, men så är sällan fallen jag har gett och gett av mig själv både psykiskt och fysikst vilket i efterhand har lätt till att jag blivit mer sårad av procesen. Inte av dom som utnyttjat mig utan av mig själv att jag inte sägt nej tidigare eller vågat vissa vad jag tyckt varit fel...

Att bli älskad för den man är och inte dömd för det som varit är stort, alla människor har ryggsäckar dom bär på och många fyller den med mer under resans gång, men jag ser det som att man måste tömma den emellan åt också annars klarar man inte av att bära den... min ryggsäck var väldigt tung när mamma levde jag bar omkring på så mycket som egentligen inte var mitt... händelser som hon råkat ut för men som då också drabbat mig...
 Efter att mamma dog försvann vissa delar automatiskt ur min ryggsäck men vissa saker bar ja runt på länge tex

Hennes rädsla för att binda sig bar jag med mig länge och fortfarande kan jag känna ibland att jag nog egentligen är en ensamvarg som skulle klara mig bättre själv... men samtidigt vill jag ha ett sund relation till någon som älskar mig för den jag är och som jag kan älska för den han är...

Jag har tömt min ryggsäck ett antal gånger nu och efter varje gång sparar jag dom bra byggstenarna men dom tunga har jag sorterat ut...
KÄRLEK till en annan människa  är en balansgång som måste ha vissa led för att fungera har jag lärt mig bara att älska sig själv och stå för vem man är tycker jag är väldigt viktigt..själv har jag haft svårt att älska mig själv eftersom mycket har varit en lögn under så många år men idag kan jag titta mig i spegeln och säga "fan va härlig du är" och känna en inre positiv känsla...

Jag fick tidigt lära mig att ljuga om känslor inte vissa för mycket känslor för då blir man sårad... men tyvärr har jag nu lärt mig att om man vågar vissa vad man känner och vågar säga hur man känner i olika samanhang är det mindre risk att känna sig sårad... man ska stå för det man känner och alltid vara ärlig mot sig själv....¨

Jag har haft många olika relationer många har haft eller hade ett missbruk vilket gjorde relationen svår redan från start men samtidigt eftersom jag inte var stark nog att säga ifrån blev det hela en ond cirkel som tog hårt på mig när jag väl skulle ta mig ur det hela... Idag vet jag vad som var felet felet var jag inte dom jag var inte stark jag var inte ärlig mot mig själv älskade inte mig själv därför blev jag utnyttjad och illa behandlad utan att förstå varför...

Idag är jag inte sån längre idag är jag stark idag älskar jag mig själv idag törs jag säga vad jag tycker vågar vissa vem jag är och sen att jag är snäll det är jag bara mot dom som behandlar mig med respekt och ger mig nått tillbaka...

Som bloggens undertext "Vänskap är som ett kreditkort man måste sätta in för att kunna ta ut" det är vad vänskap är för mig och lika dan gäller det i kärlek... man måste mata in ved i brasan för att den skall brinna gör man det inte slocknar glöden till sist....

Nu har jag ytterligare en gång stannat upp och denna gång har jag sagt ifrån att jag inte tänker acceptera hur jag blir behandlad, sker ingen förbättring går jag för hur jobbigt en separation är så att leva i en osund relation är jobbigare... så nu får vi se vad som händer jag tål mycket men jag har även gränser ...

"ensam är stark"

Älska mig för den jag är!!